levasommedberoende

Det är inte allt för sällan barn till missbrukare eller andra dysfunktionella familjer  själva blir missbrukare eller gifter sig med en missbrukare eller liknande problematik orsaken till detta är väl att vi kan detta!? vi vet hur det fungerar vi finner en viss trygghet i det i alla fall jag. Jag vet ju själv hur jag ska hantera en människa med problematik eftersom jag levt med en sådan människa 24/7 i 17år. Jag vet  ju inget annat?  jag vet inte hur det är att ha en pappa som är nykter jämt. Men i hela mitt liv har jag önskat mig en nykter pappa. År 05-06 träffade jag en kille som blev mitt allt i stort skett de var han som jag rymde till när pappa söp de var han jag flyttade i en ålder av endast 17år gammal.  Det var han som var min värld på nått vis man kan kalla det lite av en besatthet på något vis för vad jag än gjorde så försökte jag göra det för honoms skull... det tog ju inte länge innan första stupet kom då jag kom på han att smussla med andra tjejer  men vad än mina vänner sa till mig om att han var dum i huvudet osv så var det honom jag lyssnade på fast än jag innerst inne visste att fy fan vad du ljuger mig upp i ansiktet nu. Jag är ju van de dära att stå där och vara en fin fasad för något så fult. detta hände ju inte bara en gång utan ett par gånger med ett par månders mellanrum... Jag var helt övertygad om att de här var livet lixom även solarna har sina fläckar.. Mitt kontrollbehov ökade givetvis och jag började med alla former och regler att försöka läsa hans sms när han inte såg. detta märkte han såklart efter ett tag och började stänga av telefon låsskydda varenda dag... och jag överdriver nog inte när jag säger att jag försökte minst en gång per dag att hacka mig in på hans användare på datorn! Den här killen fick verkligen mig att tro att vårat förhållande var sunt rakt igenom jag gick aldrig på hans lögner men jag trodde de var sunt! att bli nertryckt på ett sådat vis nertryckt kanske är lite väl magstarkt jag vet inte men  på nått vis var de väl ändå det jag var? nertryckt? jag visste mycket väl vad som pågick  men gjorde inte ett skit åt de för jag trodde de var sunt! Augusti 2009 tog det slut mellan oss.. jag var såklart ledsen men de var ett gemensamt beslut  för under det sista året som gick så var han i stort skett aldrig hemma han var  hemma där han kom ifrån som ligger ett 150mil ifrån där  vi bodde nästan varenda månad i slutet  var han hemma här i stan så  höll han sig gärna på jobbet för att sedan komma hem sent på kvällen och sova för att åka och jobba igen på morgonen dagen efter. Detta gjorde såklart att jag kände mig som ett offer  jag försökte med alla medel till att en början i detta stadium lappa ihop vårat förhållande men jag såg han åka längre och längre bort. LIVRÄDD! för att bli övergiven jag grät mig till sömns varenda natt i princip.
När det väl tog slut i vårat förhållande och han åkte hem till sin hemstad till sin nya flickvän som satt där hemma och väntade så var jag såklart förstörd jag log utåt  men innuti skrek jag! jag  ville skrika slå!  detta pågick i många månaders tid. Min ilska och frustration över hur detta blev såhära!  men jag log utåt jag hade ju min borg min fasad som ingen kunde ta sig in i. Till en dag i  höst/vinter jag minns de såväl  de sömnlösa nätterna, tårarna, skammen,hoppet som övergav mig. Livslusten som inte längre fanns. De var inte många minuter jag inte grät ska jag säga  pendlade mellan hopp och förtvivlan! beskyllde mig själv för diverse saker! "var det inte så att de var mitt fel? det var väl ändå jag som jagade honom in i armarna på en annan tjej?". Än idag skulle de inte förvåna mig om jag genast skulle kasta mig i armarna på en karl som visar sig vara precis lika dan som mitt ex otrygga relationer för detta e jag ju van! hela min barndom har jag haft en otrygg relation till min pappa.


Idag kan jag se detta som att jag också har sviter från min pappas sjukdom som jag väljer att kalla det för.
Jag har ärvt sjukdomens karaktärsdrag förutom drickandet. Som barn lärde man sig att inte visa sina känslor och detta är något som hänger med än idag som jag måste börja arbeta med. Jag föredrog ju även spänning och oro i vårat förhållande än att avslutade i tid och i stället skaffa en sund relation... Nåja nu ska jag börja avrunda.


var bara tvungen att skriva av  mig lite.