Alltså det är inte meningen...
att låta så bitter hela tiden..
men det är ju mest när jag är nedstämd som jag vill skriva av mig.
Jag är faktiskt en levnadsglad människa tro det eller ej! =)
men det är ju mest när jag är nedstämd som jag vill skriva av mig.
Jag är faktiskt en levnadsglad människa tro det eller ej! =)
Ibland vill man bara gråta...
Idag är ingen bra dag..
jag funderar över hur saker och ting kunde bli som de blev. gamla kompisar som man ser på stan som är högre än höghus, som verkligen har gått ner sig ordentligt i skiten.. De människor som betydde mycket för mig då och fortfarande betyder mycket. De personer som faktiskt hade drömmar... de som ville bli något, göra något av deras liv.. de som bara skulle prova en gång...
Tänk om man kunde spola tillbaka tiden till hur de var förr.. hur skulle de se ut då? vad hade man gjort annorlunda? vad hade de människorna gjort annorlunda? Jag blir sorgsen i hjärtat när jag vet vilka drömmar och hopp om framtiden dessa människor hade.. Många av dem har gått bort i droger eller blivit borttagna. De människor som är kvar befinner sig i droger och kriminalitet, ljuger och bedrar och har en ständig kamp för att överhuvudtaget kunna överleva.
Ibland brukar jag tänka att tänk om det var jag som befann mig där , satt i olika kvartar, satt med a-laget på stan.. Jag är glad att jag valde den väg jag gjorde den väg som gav mig ett val, att bryta sig upp från de gamla och påbörja en ny stig mot ett rättare liv eller att vara kvar i den gamla banan och kanske riskera att skada både mig själv och mina nära och kära. Jag valde ett rättare liv. Jag säger inte nu att min väg mot mitt liv har varit spikrak för den har vart allt annat än de.. jag har mött motgångar och jag har mött mina övermän och jag har styrt in på fel vägar.. men någonstans där har jag ändå rannsakat mig själv tänkt efter hur är det nu? åt vilket håller de på att barka? och sedan backat tillbaka 2steg och in på den rätta banan igen.
Jag dömmer inte folk som hamnat i missbruk och kriminalitet absolut inte, jag har som sagt själv en far som är alkolist.. men jag blir sorgsen när jag ser hur snett de har gått för mina gamla vänner.. de vänner som bara skulle prova en gång för att de var spännande och kul..
Jag beundrar däremot de människor som tagit sig upp ur skiten som lever ett bra liv idag.. som fortfarande varje dag har en kamp med djävulen som sitter på ena axeln och säger att jamen bara idag kan du röka en holk, eller skjuta en sil, dricka en lättöl osv. som faktiskt trotsar den där djävulen och ger sig fan på att klara av det!
De människor som tänker att bara för idag ska jag vara nykter och drogfri för min egen skull..
för som sagt de går aldrig att vara nykter och drogfri för någon annans skull....
det var väl allt för idag..
på återseende.
Adjökens.
jag funderar över hur saker och ting kunde bli som de blev. gamla kompisar som man ser på stan som är högre än höghus, som verkligen har gått ner sig ordentligt i skiten.. De människor som betydde mycket för mig då och fortfarande betyder mycket. De personer som faktiskt hade drömmar... de som ville bli något, göra något av deras liv.. de som bara skulle prova en gång...
Tänk om man kunde spola tillbaka tiden till hur de var förr.. hur skulle de se ut då? vad hade man gjort annorlunda? vad hade de människorna gjort annorlunda? Jag blir sorgsen i hjärtat när jag vet vilka drömmar och hopp om framtiden dessa människor hade.. Många av dem har gått bort i droger eller blivit borttagna. De människor som är kvar befinner sig i droger och kriminalitet, ljuger och bedrar och har en ständig kamp för att överhuvudtaget kunna överleva.
Ibland brukar jag tänka att tänk om det var jag som befann mig där , satt i olika kvartar, satt med a-laget på stan.. Jag är glad att jag valde den väg jag gjorde den väg som gav mig ett val, att bryta sig upp från de gamla och påbörja en ny stig mot ett rättare liv eller att vara kvar i den gamla banan och kanske riskera att skada både mig själv och mina nära och kära. Jag valde ett rättare liv. Jag säger inte nu att min väg mot mitt liv har varit spikrak för den har vart allt annat än de.. jag har mött motgångar och jag har mött mina övermän och jag har styrt in på fel vägar.. men någonstans där har jag ändå rannsakat mig själv tänkt efter hur är det nu? åt vilket håller de på att barka? och sedan backat tillbaka 2steg och in på den rätta banan igen.
Jag dömmer inte folk som hamnat i missbruk och kriminalitet absolut inte, jag har som sagt själv en far som är alkolist.. men jag blir sorgsen när jag ser hur snett de har gått för mina gamla vänner.. de vänner som bara skulle prova en gång för att de var spännande och kul..
Jag beundrar däremot de människor som tagit sig upp ur skiten som lever ett bra liv idag.. som fortfarande varje dag har en kamp med djävulen som sitter på ena axeln och säger att jamen bara idag kan du röka en holk, eller skjuta en sil, dricka en lättöl osv. som faktiskt trotsar den där djävulen och ger sig fan på att klara av det!
De människor som tänker att bara för idag ska jag vara nykter och drogfri för min egen skull..
för som sagt de går aldrig att vara nykter och drogfri för någon annans skull....
det var väl allt för idag..
på återseende.
Adjökens.
